hce

Jag har typ tre barndomskompisar, en av de som var bäst heter Frida Höglund, alla som känner mig eller vet något om mig vet att Frida alltid funnits i mitt liv och alltid kommer att göra det på ett eller annat sätt, När vi var små så kallade vi varandra för systrar ibland, bodde en meter ifrån varandra och lekte VARJE dag. Vi var verkligen hos varandra 24/7 och inget kunde dela oss..

På den tiden var vi lika, delade samma intressen och älskade exakt samma saker. Men efter ALL tid som gått så har vi blivit heeelt olika, det är bara att se på personerna vi umgås med, hur vi är, klädstilen, ja allt nästan. Men ändå så är vi så lika och på grund av hur vi växt upp med varandra så kan vi läsa av den andra personen direkt. Det är skönt, att veta att man har någon där, när resten av världen sviker, För jag vet att även om vi inte är tajta nu så kommer frida ALLTID finnas där för mig..

Allt var så mycket enklare när vi var små, vi var två lyckliga familjer, som bodde grannar, var med varandra varje dag och lekte lekar tillsammans med alla barn i trakten på fridas tomt, nu bor ingen kvar och båda våra familjer är splittrade på flera olika håll, vilket jag verkligen HATAR, tryggheten som fanns mellan våra familjer är helt borta, men vi har varandra kvar. Det vet jag

Frida Höglund, jag älskar dig