från början
Det svåraste med att starta en blogg är nog att skriva det första inlägget? Hur skriver man utan att det blir för plötsligt eller för konstigt när man presenterar sig? Räcker det med "hej jag heter hanna jag är 17 år det här är min blogg" eller ska man skriva något djupare?
Eftersom att det här är en blogg som jag skriver för mig själv och för att ni ska veta vem jag är så väljer jag att skriva lite mer än så.
Hanna Ekelund heter jag och är 17år, tas väl inte för den mest seriösa typen om man säger så och jag är nog inte seriös så ofta helller, när jag väl är seriös så blir det fel och galet av det ändå. Men jag gillar att inte vara allt för seriös, man får ett gladare intryck till de svåra och jag älskar att hitta något bra i allt det svåra även fast det också kan vara svårt. Livet är enligt mig för kort för att inte se saker från den ljusa sidan!
Pratar vi killar så kan jag säga så mycket som att jag är singel och jag njuter av det samntidigt som jag saknar någon att mysa med, men jag är nog rädd för ordet förhållande just nu på grund av hur jag mått förr och vet inte om jag skulle klara av att släppa någon in på livet igen, inte utan att veta att personen kommer behandla mig bra så jag inte fastnar i samma mönster som sist. Men just nu varken njuter jag eller sörjer över att vara ensam.. har ju mina vänner och min kära lillasyster Nina =)
Ska jag också presentera mina vänner så måste jag nämna fyra namn, Melinda, Elin, Frida och Mimmi.
Melinda är en av mina bästa vänner som jag inte va en dag urtan i somras men sen av någon konstig anledning så försvann allt? vi är fortfarande vänner såklart men inte på samma sätt, vilket är tråkigt..
Frida är som de flesta vet min äldsta kompis, som jag ALLTID vet att jag har där, och som vet att jag alltid finns där. Finns inget mer att säga än att jag älskar henne även fast vi är som natt och dag, så olika men ändå så lika. Vi umgås inte heller mycket.. saknar det!
Elin, haha hon gör mig glad måste jag säga ;) Just nu är det personen jag umgås med mest och vi har nog aldrig tråkigt. Jag vet inte ens hur vi började umgås och hur vi började umgås så mycket, vi har ju vart världens fiender också, men de är en annan historia. Just nu är vi nog oskiljaktiga eller vad det heter, det känns bra det, min porrgurka..
och så sist men inte minst snyggmims ;) trion i skolan är ju utan tvekan jag, elin och mimmi och vi är såå glad för det,hertiginnorna kallas vi och ja, hertiginnorna är vi ;)
det här inlägget tog förrästen 175 minuter att skriva, bra gjort hanna (y)
Eftersom att det här är en blogg som jag skriver för mig själv och för att ni ska veta vem jag är så väljer jag att skriva lite mer än så.
Hanna Ekelund heter jag och är 17år, tas väl inte för den mest seriösa typen om man säger så och jag är nog inte seriös så ofta helller, när jag väl är seriös så blir det fel och galet av det ändå. Men jag gillar att inte vara allt för seriös, man får ett gladare intryck till de svåra och jag älskar att hitta något bra i allt det svåra även fast det också kan vara svårt. Livet är enligt mig för kort för att inte se saker från den ljusa sidan!
Pratar vi killar så kan jag säga så mycket som att jag är singel och jag njuter av det samntidigt som jag saknar någon att mysa med, men jag är nog rädd för ordet förhållande just nu på grund av hur jag mått förr och vet inte om jag skulle klara av att släppa någon in på livet igen, inte utan att veta att personen kommer behandla mig bra så jag inte fastnar i samma mönster som sist. Men just nu varken njuter jag eller sörjer över att vara ensam.. har ju mina vänner och min kära lillasyster Nina =)
Ska jag också presentera mina vänner så måste jag nämna fyra namn, Melinda, Elin, Frida och Mimmi.
Melinda är en av mina bästa vänner som jag inte va en dag urtan i somras men sen av någon konstig anledning så försvann allt? vi är fortfarande vänner såklart men inte på samma sätt, vilket är tråkigt..
Frida är som de flesta vet min äldsta kompis, som jag ALLTID vet att jag har där, och som vet att jag alltid finns där. Finns inget mer att säga än att jag älskar henne även fast vi är som natt och dag, så olika men ändå så lika. Vi umgås inte heller mycket.. saknar det!
Elin, haha hon gör mig glad måste jag säga ;) Just nu är det personen jag umgås med mest och vi har nog aldrig tråkigt. Jag vet inte ens hur vi började umgås och hur vi började umgås så mycket, vi har ju vart världens fiender också, men de är en annan historia. Just nu är vi nog oskiljaktiga eller vad det heter, det känns bra det, min porrgurka..
och så sist men inte minst snyggmims ;) trion i skolan är ju utan tvekan jag, elin och mimmi och vi är såå glad för det,hertiginnorna kallas vi och ja, hertiginnorna är vi ;)
det här inlägget tog förrästen 175 minuter att skriva, bra gjort hanna (y)
Kommentarer
Trackback
